Aktuella frågor:

• Påverkan på politiken genom möten och löpande dialog med Varbergs kommun, bland annat kring renoveringen av Veddige simhall.

• Förbättrad infrastruktur: cykelväg Veddige–Värö, planerad cykelväg Veddige–Derome samt översyn av vägarna med tanke på den tunga trafiken.

• Den nya tågstationen i Limabacka och hur infrastrukturen runt den kan utvecklas på ett smart sätt för både boende och företag.

• Bostads- och företagsutveckling i Väröområdet, Stråvalla och Veddige.

Utöver påverkansarbetet vill vi skapa nätverk och mötesplatser för företagare. Några exempel på vad som är aktuellt:

• VVFF på höstmöte om långsiktigt robust beredskap

  Hur klarar våra företag och vår bygd en längre kris? Den frågan stod i centrum när Hela Sverige ska leva Halland samlade drygt 50 personer till ett höstmöte om långsiktigt robust beredskap (LRB). Mötet hölls i Medborgarhuset i Tvååker lördagen den 10 oktober. VVFF var på plats tillsammans med lantbrukare, företagare, föreningar, kommuner och myndigheter från hela Halland.

  Mer än krislådor och lager

  Utgångspunkten för dagen var att beredskap handlar om mer än lager och planer. Det viktiga är att vi lokalt kan fortsätta producera, reparera, organisera och hjälpa varandra när vardagen inte fungerar som vanligt. Där spelar företagen en central roll. Lokala lantbrukare, livsmedelsproducenter, hantverkare, verkstäder och energiproducenter är en stor del av bygdens förmåga att klara en kris.

  Fem grundfunktioner

  Programmet byggdes kring fem funktioner som behöver fungera både i vardagen och vid längre störningar.

  Vatten

  • Gunnar Thelin från Regenerativt Sverige pratade om robust vattenförsörjning för människor, djur och odling.

  • Esbjörn Tagesson från SGU gav praktiska råd om hur man anlägger, skyddar och sköter sin brunn.

  Värme och energi

  • Magnus Johnsson från Arkmek Maskin och Mattias Lindeberg från Olof Lars Gård AB berättade om lokal produktion av värme, gas och el. Det handlade bland annat om gengas, solceller, batterier och biogas.

  Mat och lokal livsmedelsproduktion

  • Jessica Johansson från Miljömatematik/Svensk kolinlagring presenterade ett projekt i Unnaryd som stärker den lokala matförsörjningen.

  • Gunnar Thelin berättade om ett projekt på Orust där man har räknat på hur nära självförsörjning på mat ön skulle kunna komma.

  Omsorg och vardagsstöd

  • Katarina Sundvall från Hela Sverige ska leva Halland tog upp hur grannar, föreningar och lokala samlingsplatser kan hjälpa dem som behöver stöd i en kris.

  Information, samverkan och gemenskap

  • Louise Klingmyr från Lokalt Ledd Utveckling Halland presenterade Volontärpool, en digital plattform för att samla frivilliga lokalt.

  • Reine Johansson från Studieförbundet Vuxenskolan berättade hur studiecirklar kan bygga kunskap om beredskap.

  Samtal om vår egen bygd

  På eftermiddagen samtalade deltagarna i grupper om sin egen närmiljö. Vad finns redan lokalt? Vad skulle snabbt bli sårbart? Vilka företag, föreningar och personer behöver kopplas samman? Dagen avslutades med ett studiebesök på Olof Lars Gård, en gård med biogasanläggning strax väster om Tvååker.

  Vad betyder det för oss i Värö och Veddige?

  Beredskap har varit ett återkommande tema för VVFF under hösten. I september höll vi en medlemskväll om beredskap tillsammans med Norr om Varberg på Derome Trävarumuseum. Höstmötet i Tvååker visade hur mycket vi lokala företagare kan bidra, både med det vi producerar och med de kontakter vi har i bygden. VVFF kommer att följa det fortsatta arbetet i Halland och återkommer till medlemmarna med mer information.

  Vill du veta mer eller engagera dig? Hör av dig till VVFF eller till Hela Sverige ska leva Halland på halland-beredskap@helasverige.se. Mer information finns på helasverige.se/halland.

• Vi hade en medlemsträff på Derome Trämuseum den 17 september 2026 där vi lärde oss mer om beredskap inför kriser. Nathalie Schwartz från Norra Hallands Civilförsvarsförening tog därefter hand om kvällen och bjöd på en mycket informativ och tankeväckande föreläsning.
  Vi fick bland annat lära oss mer om beredskapens viktiga grundpelare:
  Vatten • Värme • Mat • Hygien • Kommunikation
  Kvällen väckte många tankar. Hur väl förberedda är vi egentligen om elen försvinner, vattnet slutar rinna eller kommunikationen med omvärlden bryts?

  Några frågor att fundera över:

  - Har du en krislåda hemma?

  - Känner du till det nationella informationsnumret 113 13?

  - Vet du hur signalen för Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, låter?

  - Känner du igen beredskapslarmet och flyglarmet?

  - Vet du vilken radiokanal du ska lyssna på för viktig samhällsinformation? Svaret är Sveriges Radio P4.

  - Klarar du dig i 7 dagar?

  Vi rekommenderar varmt ett besök på Civilförsvarsförbundets webbplats. Där finns mycket användbar information och ett stort utbud av utbildningar för privatpersoner, föreningar, skolor, företag, myndigheter och organisationer.

  Läs mer om Civilförsvarsförbundets utbildningar

  Grundmaterialet har mejlats ut till medlemmarna.
  

• I samband med medlemsträffen om beredskap den 17 september skulle Räddningstjänsten Väst ha medverkat och berättat om arbetet som brandman i beredskap – tidigare kallat deltidsbrandman.
  På grund av ett sent förhinder kunde de inte delta. Vi skickade därför våra frågor till dem och har nu fått följande svar:

  • Hur arbetar ni för att rekrytera fler brandmän i beredskap?

  Vi genomför bland annat rekryteringskampanjer på de orter där vi behöver anställa fler brandmän i beredskap. Vi arrangerar även prova-på-kvällar och öppet hus samt söker tillfällen att informera och föra dialog med näringslivet i våra kommuner.

  • Vilken inställelsetid gäller?

  På de flesta orter där vi har räddningsstationer är inställelsetiden fem minuter. Vid stationerna i Falkenberg och Varberg, där det även arbetar brandmän i jour, är inställelsetiden åtta minuter.

  • Vad krävs för att bli antagen?

  För att kunna bli anställd som brandman i beredskap hos Räddningstjänsten Väst behöver man:

  - vara minst 21 år

  - vara fullt frisk

  - ha B-körkort

  - ha tillräckligt god fysik för att kunna arbeta som brandman

  - ha ett undertecknat intyg från sin ordinarie arbetsgivare, där arbetsgivaren godkänner uppdraget och den påverkan det kan få på det ordinarie arbetet. Den fysiska förmågan kontrolleras före en eventuell anställning. Testerna omfattar bland annat ett rullbandstest enligt Arbetsmiljöverkets krav samt moment som mäter styrka, kondition och teknisk förmåga. Dessutom genomförs en intervju.

  • Hur går det till att söka?

  På Räddningstjänsten Västs webbplats finns mer information om yrket och möjlighet att skicka in en ansökan. Rekryteringsprocessen ser i korthet ut så här:

  1. Ansökan och arbetsgivarintyg skickas in.

  2. Ansvarig chef kontaktar den sökande.

  3. En intervju och ett personligt möte genomförs före testdagen.

  4. Den sökande bjuds in till och genomför testerna.

  5. En läkarundersökning genomförs.

  6. Om samtliga moment är godkända kan anställning erbjudas.

  • Vilka fördelar finns för ett företag som har en brandman i beredskap anställd?

  Fördelarna är många. Företaget får en utbildad resurs som kan bidra till det förebyggande brandskyddsarbetet och agera om en olycka eller ett sjukdomsfall skulle inträffa på arbetsplatsen. Brandmän i beredskap utbildas bland annat inom:

  - brandbekämpning

  - akut omhändertagande vid sjukdom och skada

  - förebyggande säkerhetsarbete.

  Många brandmän i beredskap upplever en bra balans mellan sitt ordinarie arbete och uppdraget som brandman. Det kan också bidra till att medarbetaren väljer att stanna länge hos sin ordinarie arbetsgivare.

  • Finns det några nackdelar för arbetsgivaren?

  Vid ett larm kan företaget behöva avvara medarbetaren under den tid räddningsinsatsen pågår. I genomsnitt är en brandman i beredskap borta från sitt ordinarie arbete under cirka en timme dagtid, måndag–fredag, under en beredskapsvecka. Vid en större händelse kan frånvaron bli längre.

  • Vilken ersättning får brandmannen?

  Ersättningen regleras genom det nationella avtalet RiB 25. Enligt Räddningstjänsten Väst gäller följande ersättningsnivåer:

  - cirka 5 500 kronor före skatt för en beredskapsvecka om 168 timmar

  - 196 kronor per timme vid övning

  - cirka 260–340 kronor per timme vid larm.

  En brandman i beredskap hos Räddningstjänsten Väst tjänar i genomsnitt omkring 95 000 kronor per år på uppdraget.

  • Hur ser schemat ut?

  Önskemålet är att brandmannen ska kunna ha beredskap under en hel vecka, totalt 168 timmar, vanligtvis var tredje vecka. Om det inte är möjligt finns även alternativa upplägg. Målet är då att beredskapen sammanlagt ska uppgå till 168 timmar under en period på tre veckor.

  • Genomförs regelbundna hälsokontroller?

  Ja. Brandmännen genomgår en läkarundersökning en gång om året.

  • Vilka fysiska krav ställs?

  Grundkravet är att den sökande klarar ett rullbandstest. Testet genomförs i full larmutrustning och med luftpaket på ryggen, men utan mask. Deltagaren går på ett rullband i 4,5 kilometer i timmen under sex minuter. Rullbandets lutning är cirka 14 procent. Testet ska därefter genomföras med godkänt resultat en gång om året. Utöver rullbandstestet ingår även andra moment som prövar bland annat styrka, kondition och teknisk förmåga.

  Mer information om yrket och hur man ansöker finns på:

  www.rvast.se.

  Även här har allt material mejlats ut till medlemmarna.
  

Varför medlemskap?

• Du får en kanal in till politiker och tjänstepersoner via föreningens samlade röst.

• Du får möjlighet att knyta kontakter, hitta samarbeten och utbyta erfarenheter med andra företagare i området.

• Du bidrar till att utveckla den plats där både du, dina anställda och dina kunder verkar.

Vill du vara med?
Kontakta oss så skickar vi mer information om medlemskap, avgift och kommande aktiviteter, eller anmäl ditt intresse direkt via knappen “bli medlem” längst upp till höger på sidan. Vi kommer också gärna ut och berättar mer om föreningen vid ett kort besök hos ditt företag.

Tillsammans kan vi göra Värö, Veddige, Stråvalla och Derome ännu mer attraktiva för både företagande och boende.